The Resident

the resident, hillary swank,

 

Permanent träsmak på tonsillerna. Missmod och cineastmord. Under 87 oangenäma minuter hann jag fundera på världsliga ting som varför Lex (våran hund) har börjat släppa sig i tid och otid. Beror det på byte av mat? För vi har ju bytt tillbaka till hans vanliga mat, Royal Canin - Fussy Little Dogs, från Orijens - The maker of Flatulence.

 

Under filmens gång vandrade tankarna från rektumljud till varför Stormtroopers i Star Wars aldrig fick någon fördel med sin rymdrustning mot rebellernas tygrustning... Jag suckar, men kan inte tillåta mig själv avbryta filmen för jag måste ju få veta om filmen är så förutsägbar och tråkig som jag upplever den. Så jag tittar vidare medan jag försöker samla tankarna.

 

Kardemumma; jag kan inte förmå mig varför man skulle vilja se en thriller av en regissör vars tidigare uppdrag var öppningsakten för Eurovision Song Contest. Regissören Anti Jokinen kanske tyckte att det behövdes en ny Handen som vaggar gungan, men i sämre tappning? Är det kanske en generationsfråga? Har inte denna generation upplevt en sådan film så vill jag vara den som gör en ny? Ungefär som om vi skulle uppleva världsfred i 20 år och helt sonika så bestämmer sig den svenska regeringen för att det nu är dags att starta ett krig bara för att dagens ungdomar inte upplevt misär och systematiskt folkmord. Det vill säga, inte helt nödvändigt.

 

The Resident handlar om akutläkaren Juliet Dermer (Hillary Swank) som flyttar in i en ny lägenhet som ägs av Max (Jeffrey Dean Morgan). Snart upptäcker hon att hon inte är ensam i lägenheten. Vem är det som lurkar i  garderoben? Är det någon som tittar på mig när jag masturberar i badkaret? Varför luktar mina fingrar svavelandedräkt på morgonen?

 

Dessa frågor och många andra fängslade frågor finner du svar på om du ids plåga dig själv i 87 långdragna minuter. Det bästa med filmen är att denne någon eller något som härjar i lägenheten kan endast stoppas med övervåld, och då menar jag Tarantino-övervåld. Inte bara vanligt hederligt övervåld där det krossas och manglas, utan successiv sadomasochistisk kroppslig bestraffning som slutar med en säker, säker, oåterkallelig avstanning av vitala funktioner i en biologisk organism. Här snackar vi döda-en-zomibe övervåld.

 

Jag kan inte rekommendera The Resident. Men om du vill begå ett illasinnat pracital joke, så kan du rekommendera The Resident till en nära vän men jag avstår, utan reservationer.

 

Är du sugen på en stalker-thriller, se då Cape Fear, Handen som vaggar gungan eller Ensam ung kvinna söker.

 

God kväll.


Kommentarer
Postat av: Linn

Hahaha.

Att jämföra en så film med systematiskt folkmord är ju så underbart att jag kiknar. De formuleringar du slänger ur dig kommer jag aldrig kunna leva utan! Funniest man alive!

2011-02-09 @ 20:42:10
URL: http://erodaknet.blogg.se/
Postat av: Linn

Inte "en så film", utan "en film". Givetvis.

2011-02-09 @ 20:42:57
Postat av: Linn

Inte "en så film", utan "en film". Givetvis.

2011-02-09 @ 20:43:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0