filmkrieg

Det kallas ibland för smekmånaden. Och ibland kallas den över, smekmånaden alltså.

Jag hoppas att den aldrig tar slut för oss, det känns i varje fall inte som att det är en ”period”. Ergo, då kan den inte exponentiellt tina bort. Den kan, however, abrupt, som mycket annat i livet, avslutas, ta slut, gå på tomgång. Men just nu känns det lika kalas som för tolv månader sedan när vi spelade bowling, åt på Restaurang Mix för att sedan se Patrik 1.5 för att därefter ta bussen hem och hoppa av vid olika kurer och invänta den första darriga kyssen som kom tre veckor efter den dagen.