The Brothers Bloom
Okej, FYFAN!
Tvi.
Tvi,
Och tvi igen...tvi. Vill hetta upp en gaffel i ett vattenbad i mikron för att sedan rispa mina ögon...vänta på att en blåsa skall bildas på hornhinnan för att därefter låta min kompis som i skrivande stund lider av njursten, kissa sönder blåsan.
Om ni funderar på att se The Brothers Bloom, ta hellre en tripp till närmsta vårdcentral, orientera er till väntrummet, leta upp den sjukaste personen och låt denne spotta i ett öppet sår som ni tidigare åsamkat er själv med något trubbigt, gärna smutsigt, föremål som ni hittat grannes sopor.
The Brothers Bloom är så dålig att man inte ens orkar tänka ”Kanske det är jag som är för dum för att förstå dramaturgin.”. Jag hade lika mycket engagemang under filmen som Mikael Persbrandt har för skådespelarkonsten.
”Allting i Brothers Bloom är otroligt snyggt. Bröderna glider runt i kostym och hatt och hela miljön, som hoppar vilt mellan Berlin, S:t Petersburg, Capri och New York, är underbart kitschigt 60-tal”.
Jag är inte riktigt säker på vad Rosie syftar på... ja.. vad fan kan hon syfta på? Filmen utspelas ju i nutid. Kanske blev Rosie påverkad av kostymen som bröderna Bloom bär filmen igenom. Klart man väljer att se ut som 30-60talsister när man är verksam som yrkesskojare som lurar rika människor på pengar. Klart man vill sticka ut då!
Jeävhfla idiot. Regissör. Recensent. Skådespelarna. Mikael Persbrandt.
Film 0
Recensent 0
